UV-Vis-spektroskopi är en vetenskaplig teknik som används av forskare för att få information om olika material. Det är väldigt användbart eftersom det säger att forskarna vet vad saker är gjorda av av hur mycket ljus det absorberar. Denna teknik bygger på att rikta en ljusstråle mot ett material och mäta hur ljuset beter sig när det träffar det. (När ljuset träffar materialet absorberas en del av partiklar som kallas elektroner som utgör ämnet.) Ljusenergin får elektronerna att hoppa till högre energinivåer. Att veta hur dessa elektroner rör sig kan ge forskare värdefull information om ämnet, inklusive hur olika kemikalier beter sig och hur de kan tillämpas inom områden som medicin, miljövetenskap och materialvetenskap.
Forskare använder vanligtvis UV-Vis-spektroskopi för att undersöka om och vilken typ av kemikalier som finns i ett provämne i labbmiljöer. De åstadkommer detta genom att lysa ljus av olika färger, eller våglängder, på ett prov av ämnet. De registrerar sedan hur mycket ljus som passerar genom provet kontra hur mycket ljus det absorberar. Denna process tillåter dem att producera ett specifikt fotografi som kallas ett absorptionsspektrum. Detta spektrum visar ljusabsorption och transmission genom provet. De speciella färgerna som absorberas beror på ämnets struktur, så detta absorptionsspektrum förmedlar användbar information om vad provet är gjort av.
Även om idén med UV-Vis-spektroskopi kan verka invecklad, har den faktiskt många praktiska tillämpningar i vårt dagliga liv. Till exempel kan denna metod användas av läkare för att fastställa hormon- eller vitaminnivåer när deras nivåer mäts direkt i en persons blod eller urin. WHO gör detta mycket viktigt för att förstå en patients hälsa. Det kan också hjälpa forskare att avgöra om det finns skadliga material, såsom föroreningar, i vatten eller mark. Detta hjälper till att hålla vår miljö säker och ren. För att studera små partiklar (som på nanoskala) inom materialvetenskap, såväl som solpaneler, lasrar etc. UV-Vis-spektroskopi används. Detta gör det möjligt för forskare att studera olika föreningar och deras mekanismer.
Det finns många härliga färgnyanser: blå, grön, orange, gul, röd, violett. Dessa färger beror på ämnets struktur och arrangemanget av dess elektroner. Elektronerna i en färgstark förening hoppar till en högre energinivå när ljus träffar den. Detta skapar ett gap eller hål i molekylen. Exiteringen av elektronerna rör sig i och runt molekylen och ger upphov till en specifik ljusfärg som reflekteras från föreningen. Forskare kan lära sig mer om ämnets elektroniska struktur genom att studera dessa färger och hur det kan användas i olika tillämpningar.
UV-Vis-spektroskopi kan också användas för att studera den elektroniska strukturen hos olika molekyler och material. Det finns olika typer av ljus inklusive UV (ultraviolett) ljus, synligt ljus och infrarött ljus. UV har de kortaste våglängderna, därför har den högre energi. Å andra sidan har infrarött ljus längre våglängder och mindre energi. UV-Vis-spektroskopi: UV-ljuset låter forskare noggrant undersöka ämnenas egenskaper. Absorptionen av ultraviolett ljus kan lämna kemiska förändringar i dess spår och fria elektroner att migrera till olika punkter på energistegen. Genom att undersöka ljuset som dyker upp efter dessa förändringar kan forskarna bedöma den elektroniska strukturen hos ämnet de studerar.
Copyright © Shanghai Labtech Co.,Ltd. Alla rättigheter reserverade